Med ett dött område större än hela Danmark och Skåne tillsammans, är Östersjön vår regions största miljöproblem. Det grundläggande problemet i Östersjön är övergödningen som orsakas av för stora tillflöden av näringsämnena fosfor och kväve. Länderna runt Östersjön har gjort omfattande insatser för att minska tillflödet. Vändningen är nu inom räckhåll men vi har ännu inte nått hela vägen fram. Den största återstående utmaningen är att minska tillförseln av fosfor, innan Östersjön kan börja återställa sig själv.
Bildreferens: W. Steffen et al., Science 347, 1259855 (2015).
Bildreferens: HELCOM (2015a), Gustafsson et al. (2012), Savchuk et al. (2012)
Östersjön anses vara ett av världens mest förorenade hav. 97 procent av dess yta lider av övergödning, vilket bidrar till kraftig algblomning, dåligt siktdjup, syrebrist och ökad fiskdödlighet. Enligt forskningen om planetens gränser är kväve- och fosforflöden två av de tre mest kritiska riskerna globalt, mer akuta än klimatförändringar1.
Samarbete mellan nio länder
Redan 1974 skrev de nio länderna runt Östersjön under Helsingforskonventionen (HELCOM) och åtog sig därmed att vidta åtgärder för att skydda havsmiljön. Sedan dess har mycket gjorts med stora framsteg. Bland annat har djurarter som gråsäl och havsörn börjat komma tillbaka, oljespill har kraftigt minskat och nivåer av farliga ämnen såsom PCB och DDT har nått under sina gränsvärden. Det menar Peter Wiwen-Nilsson, vd på miljöorganisationen Race For The Baltic.
Peter Wiwen-Nilsson
VD. Race For The Baltic
Foto: Race for the baltic
Vändningen för det största problemet
Däremot har man inte lyckats vända trenden för det mest centrala problemet, övergödningen.
– Det årliga inflödet av fosfor har minskat med mer än 40 000 ton sedan 1980-talet, men för att vända trenden återstår ytterligare omkring 7 000 ton. Först då kan vi börja se märkbar förbättring och Östersjön kan börja återställa sig själv. Därför är det viktigt att vi inte tappar fokus och ger upp nu, säger Peter Wiwen-Nilsson.
Projekt som gör mätbar skillnad
Race For The Baltic driver projekt som syftar till att minska mängden kväve och fosfor i vattnet. Man söker ständigt efter de projekt som är mest kostnadseffektiva och kan skalas upp.
– Ett av våra projekt 2021, grundade sig i en rapport från Coalition Clean Baltic som uppskattade att 16 000 ton mineralgödsel hamnar i havet varje år, i samband med att fartyg lossar och lastar det. Detta var ett nytt och tidigare förbisett område. Vi började samarbeta med inblandade företag och tog fram ett enkelt spillskydd mellan kajkanten och fartyget. Vid det första tillfället vi besökte en avlastning låg 3,5 ton mineralgödsel i spillskyddet, gödsel som annars hade hamnat i havet. Sedan dess har vi fortsatt installera spillskydd i hamnar runt Östersjön.
Under 2021 minskade detta projekt den årliga fosfortillförseln till Egentliga Östersjön med mer än alla Sveriges åtgärder, under den senast rapporterade perioden2.
Ett annat projekt som stiftelsen driver syftar till att minska mängden fosfor som redan finns i vattnet. Det görs genom en skonsam behandling i bottensedimenten där man tillför de ämnen som naturligt binder fosforn i naturen, men som det finns för lite av relativt mängden fosfor.
– Med den här behandlingen kan man på bara några dagar se att vattnet blir klarare. Med så konkreta skillnader, som är synliga för ögat, kan man även se att engagemanget hos allmänheten ökar.
– Om vi fortsätter arbetet mot övergödningen med effektiva projekt, bör vi kunna vända trenden för övergödningen till 2030. Därmed kan vi säkerställa ett friskt hav för framtida generationer, avslutar Peter Wiwen-Nilsson.
OM RACE FOR THE BALTIC
Race For The Baltic är en stiftelse som arbetar för att förbättra Östersjöns tillstånd genom lösningsorienterade och kostnadseffektiva projekt med mätbar effekt.
- Störst fokus är på Östersjöns mest akuta problem, övergödningen.
- Samarbete med forskare, myndigheter, ideella organisationer, entreprenörer och den privata sektorn.
- Grundat av Zennström Philanthropies.
[1]”Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet” Steffen et al. 2015 och Stockholm Resilience Centre
[2] HELCOM document “Calculation of the fulfillment of the nutrient input ceilings by 2017” and RFTB analysis