Roslagsvatten AB bygger ett nytt avloppsreningsverk i Margretelund i Österåkers kommun. Hållbarhet är ledordet. Med en högteknologisk process utvecklad av det svenska miljöteknikföretaget C-Green hoppas Roslagsvatten att verket ska vara helt slamfritt i framtiden. Det våta, illaluktande slammet ombildas istället till luktfri HTC-biokol.
Avloppsreningsverk har hårda krav på sig för att miljögodkännas. Den ekologiska statusen från omkringliggande miljö såsom vattendrag, där renat vatten släpps ut, får inte försämras. Restprodukten från avloppsreningsverk, så kallat avloppsslam, kan orsaka luktproblem och näringsläckage. Vanligtvis ”hygieniseras” slammet under sex månader för att kunna användas som gödsel – vilket innebär en lång process för att kunna sprida det på till exempel åkrar. Att det är vått innebär också en utmaning eftersom det vid spridning kan innebära risk för läckage av fosfor och kväve som i slutänden kan rinna ut i och förorena Östersjön.
En självklar del av den levande Östersjöskärgården
–Avloppsslammet avger också växthusgaser, som metangas och lustgas, gaser mycket värre än koldioxid (CO2). Slammet är också utrymmeskrävande och det behövs många transporter för att frakta bort det, berättar Christian Wiklund, vd på Roslagsvatten.
Christian Wiklund
VD
Roslagsvatten
Foto: Erik Ivarsson
Många avloppsreningsverk i expansiva kommuner kommer kapacitetsmässigt att slå i taket när det gäller reningskapaciteten och slambehandlingen. Roslagsvatten löser sin framtida avloppsrening och slambehandling genom ny teknik och med ett nytt reningsverk. Just nu pågår en pilotstudie tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och C-Green om en ny och unik process för att på ett nytt sätt ta hand om slamhanteringen i ett modernt och nybyggt avloppsreningsverk som ska tas i drift 2026.
Det nya avloppsreningsverket ska ge renast möjliga utsläpp vilket är en självklar del av den levande Östersjöskärgården. Mer än 60 procent av fosforn i avloppsslammet kan återvinnas och miljön för boende i området blir bättre med en minimering av lukt och slamtransporter, säger.
Christian Wiklund
Avloppsslam blir HTC-biokol
I pilotprojektet vid Margretelunds reningsverk i Åkersberga undersöker man om så kallad hydrotermisk karbonisering (HTC) kan användas för att få en mer hållbar slamhantering. I processen ska det våta slammet tas om hand på plats och omvandlas till en fast kolanrikad produkt, HTC-biokol, genom en teknik som det svenska miljöteknikföretaget C-Green har utvecklat. C-Greens teknik är i princip en kopia på naturens sätt att bryta ner organiska föreningar. Med högt tryck och värme omvandlas slammet till vatten och HTC-biokol med stora miljö- och klimatfördelar.
– Processen tar bort bakterier, virus och de flesta läkemedelsrester. I stället för slam är slutprodukten HTC-biokol, en fast produkt, närmast luktfri och utmärkt till gödning och jordförbättring, berättar Christian Wiklund.
Torr HTC-biokol i stället för vått slam ger inget genomsläpp av gödningsämnen. Det verkar långsamt som gödning under många år och kan också användas som biobränsle för värme och elproduktion.
– Vi vinner en långsiktigt hållbar lösning som blir en del av kretsloppet. Den CO2 som finns i mat liksom metangaserna absorberas i processen. Biokolet binder kol och minskar CO2-utsläppen med 80 procent. C-Greens teknik är dessutom en ekonomiskt bra lösning. Vi får en biobaserad produkt med finansiella, miljö- och klimatfördelar, säger Christian Wiklund.
Sammantaget innebär det nya avloppsreningsverket bara miljöfördelar. Pilotprojektet, som är den första i sitt slag i världen, förväntas pågå fram till maj månad nästa år.
OM ROSLAGSVATTEN
Roslagsvatten möjliggör hållbara samhällen och en sund samhällsutveckling. Roslagsvatten ser till att 130 000 människor får rent dricksvatten varje dag. Man bygger ut och underhåller ledningsnäten så att de håller lång tid framöver, och man renar det använda avloppsvattnet.
Roslagsvatten AB blev Sveriges första kommunägda VA-och avfallsbolag då Österåker bolagiserade VA- och avfallsverksamheten 1989. Några år senare blev Vaxholm delägare; därefter har Knivsta, Vallentuna och Ekerö tillkommit. I några av kommunerna tar Roslagsvatten också hand om avfallet för cirka 30 000 abonnenter och driver återvinningscentralerna.