Sveriges sjöar, hav och kuster hotas av av bland annat övergödning, miljögifter och nedskräpning. Regeringen satsar därför 600 miljoner kronor på åtgärder för rent hav nästa år.
Pengarna ska användas till att sanera miljöfarliga vrak, finansiera projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden.
Det ligger flera tusen vrak runt Sveriges kuster. Ungefär 30 av dem tros utgöra ett akut miljöhot då bunkerolja och annat bränsle riskerar att läcka ut. Under de kommande tio åren vill regeringen successivt åtgärda de akuta vraken. Trots att vraken anses akuta ska de öronmärkta resurserna spridas ut på en tioårsperiod.
Så länge bränslet inte läcker går det bra men vraken är tickande miljöbomber
– Det handlar om vrak som har legat länge på botten men som inte blivit åtgärdade tidigare. Det ligger till exempel ett vrak utanför Lidingö som sjönk 1957. Så länge bränslet inte läcker går det bra men vraken är tickande miljöbomber och vi behöver därför sanera dem innan de börjar läcka, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.
Satsning på utveckling av reningsverk
Regeringen satsar också på att utveckla reningsverken med bättre teknik och filtrering för att minska läkemedelsresterna i naturen. Delar av de läkemedel som kroppen inte tar upp åker ut med avloppsvattnet. Läkemedlen påverkar miljön men vi vet än så länge lite om läkemedlens påverkan. Vi vet däremot till exempel att hormonbaserade läkemedel kan påverka reproduktionen hos fiskar och att rester av antibiotika leder till fler antibiotikaresistenta bakterier. För att öka kunskapen om läkemedlens påverkan satsar regeringen på ett nytt center för läkemedel och miljö.
Övergödningen av sjöar, kustområden och av havet är fortfarande ett av Sveriges största miljöproblem.
Övergödningen av sjöar, kustområden och av havet är fortfarande ett av Sveriges största miljöproblem. Övergödning orsakas till stor del av näringsämnen från land som rinner ut i havet via vattendragen. Därför är det viktigt med insatser på land som stoppar näringsämnena innan de hamnar i havet. Våtmarker är sådana områden som naturligt stoppar flödet av näringsämnen. 90 procent av alla våtmarker i Mälardalen har försvunnit.
– Det finns stora nyttor med våtmarker. Det är också ett bra sätt att få vatten att stanna längre i marken vilket är viktigt eftersom stora delar av Sverige har låga grundvattennivåer, säger Isabella Lövin.
Nyttja naturens resurser
Genom att återställa våtmarkerna kan man dra nytta av flera ekosystemtjänster. Utöver att förebygga övergödning och låga grundvattennivåer bidrar våtmarkerna även till en ökad biologisk mångfald och möjlighet att producera bioenergi.
Under de senaste åren har problemen med plast i haven uppmärksammats allt mer. Ett av de största problemen är mikroplaster, det vill säga plastpartiklar upp till fem millimeter i diameter. Djuren i havet får i sig plastpartiklarna men de bryts inte ner i matsmältningsorganen utan ligger kvar och orsakar problem. Dessutom misstänker man att mikroplast kan knyta till sig miljögifter, vilket drabbar de djur och människor som sedan äter dem. Mikroplasterna finns överallt, de används i kosmetika, bildas när plast bryts ner men framförallt är det små däckpartiklar som sprids med dagvattnet. Isabella Lövin menar att det krävs flera åtgärder för att komma åt mikroplasterna.
Vi måste titta på alla fronter för att komma åt det här problemet.
– Vi måste titta på alla fronter för att komma åt det här problemet. Regeringen har till exempel föreslagit förbud mot mikroplast i viss kosmetika. Den stora satsningen vi gör är dock satsning på ökad filtrering av dagvattnet för att fånga upp partiklarna som redan finns där, säger hon.
Havens hälsa påverkar globalt, i juni höll FN ”The ocean conference” på Sverige och Fijis initiativ.
– Det krävs att vi har ett internationellt samarbete för att komma till rätta med problemen. Samtidigt går det inte att vänta, vi behöver städa upp och det måste vi göra nu, säger Isabella Lövin.