Jag minns när jag första gången tog med min lilla dotter till havet. Hon kunde inte gå ännu, men ögonen växte till tefat och hon stod som fastnaglad minut efter minut, höll hårt i mina händer och bara tog in det stora blå. Horisonten, vågorna, måsarnas skrän, doften från havet.
Havet är mäktigt, överväldigande och till synes oändligt. Det fascinerar oss alla och har inspirerat till många berättelser. Ofta handlar det om hur människan övervinner havet, eller om hur havets enorma krafter visar oss hur små vi är.
Hur skyddar vi havet
Idag när varje kubikcentimeter havsvatten innehåller plastpartiklar och kemikalierester, och mellan 70 och 90 procent av våra stora rovfiskar är utfiskade så behöver vi nya berättelser. Havet måste inte längre erövras, det är redan erövrat. Vi behöver istället berättelsen om hur vi blir vän med det och skyddar det. Hur vi hjälper det, och därigenom hjälper oss själva.
Jag har vigt en stor del av mitt liv åt att värna havet och det liv som finns där.
Jag har vigt en stor del av mitt liv åt att värna havet och det liv som finns där. Först som journalist och författare, sedan i Europaparlamentet där jag drev igenom reformer för hållbart fiske. De senaste åren också som minister i den svenska regeringen.
Havet är ett av världens känsligaste
Vi som lever runt Östersjön förvaltar tillsammans ett av världens känsligaste innanhav. Östersjön är nästan helt avskärmad från världshaven eftersom flödet av vatten till och från Atlanten måste passera genom smala sund. Det mesta av det vi släpper ut stannar därför kvar. Trålar vi upp den sista Östersjötorsken kommer ingen ny att simma in.
På EU-språk heter det att God miljöstatus ska ha uppnåtts i Östersjön 2020. Det betyder att det ska vara ett hav fyllt av fisk, där miljögifterna inte längre är ett problem och där övergödningen stoppats. Där människor kan bada och där strömmingen är fri från dioxiner, så att alla som vill kan äta den. Det är långt kvar till det målet.
Ta skydd i praktiken
Men under förra mandatperioden nådde faktiskt Sverige det internationella målet om att tio procent av havet ska vara skyddat. Sådant skydd är viktigt eftersom det kan ge livet under ytan platser där det kan trivas, utan störningar. Men ett skydd på papperet är inte samma sak som ett skydd i praktiken.
Förbud mot bottentrålning i skyddade områden ska äntligen gå igenom. Det är regeringspartierna överens om med Centerpartiet och Liberalerna. Undantagen från detta ska vara begränsade. Genom att freda fler havsbottnar bevarar och värnar vi unika livsmiljöer. Sådana kan fungera som barnkammare för fiskar, så att de får lättare att fortplanta sig. Det kommer på sikt att bidra till mer fisk och en mer lönsam fiskerinäring.
Havet fyllt av kväve och fosfor
En stor utmaning är övergödningen. I dagsläget bidrar många länder till en ohållbar situation genom att släppa ut stora mängder kväve och fosfor i vattnet. Detta rubbar balansen i Östersjöns känsliga ekosystem. Konsekvenserna känner vi igen alltför väl i form av algblomning och döda bottnar. För tillfället pågår en stor utredning om övergödningen och jag ser fram emot att ta del av vad den kommer fram till. Jag är också stolt över att regeringen förra året tog fram en stor havssatsning som redan har stärkt arbetet med konkreta, lokala åtgärder mot övergödningen.
Gamla synder fortsätter förfölja oss i form av läckande vrak och bottensediment som efter åratal av industriutsläpp är förorenade av farliga ämnen. Här handlar det om att sanera och skademinimera. Regeringen satsar stora summor på detta varje år. På sikt kan Östersjön bli giftfri, men det förutsätter också att andra länder agerar och därför är vårt samarbete med de andra Östersjöländerna mycket viktigt.
Jorden har feber
Hur vi hanterar klimatfrågan är också avgörande för vårt hav. Havsmiljön är känslig för temperaturförändringar och just nu har jorden feber. Klimatförändringarna ökar påfrestningarna på havet, vilket gör det ännu mer livsnödvändigt att minska påverkan från överfiske, farliga ämnen och övergödning.
Just nu skriver mänskligheten nästa kapitel i berättelsen om havet. Det handlar om hur vi hanterar klimatfrågan, föroreningarna och överfisket. Vad som händer om vi slutar behandla havet som oändligt och erkänner att vi faktiskt har makten att skada det allvarligt och i grunden. Det handlar om ifall länder, företag och enskilda ser sin roll och sitt ansvar i berättelsen och ifall alla hjälps åt att hjälpa havet att tillfriskna.
Tillsammans kan vi skriva berättelsen om den levande Östersjön.