Öresund har sedan 30-talet varit ett trålfritt område. Inte för att viljan att värna om naturen till havs varit större kring Öresund, utan för att trygga säkerheten för den täta sjötrafiken i sundet.
Det har i sin tur bidragit till ett livskraftigt torskbestånd i Öresund. Politikerna i Östersjöområdet bör blicka mot Öresund för att se vilken uppenbart god effekt trålförbudet haft på havslivet, den lokala turismen och det småskaliga kustfisket.
En investering på sikt
Trålfiskeförbudet i Öresund har inneburit att passiva och mer selektiva fiskeredskap använts. Enbart fisk som är stor nog dras upp och bifångsterna är minimala. Visst skulle ett trålförbud på torsk i Östersjön innebära en omställning för några yrkesfiskare – men skulle vi låta torsken återhämta sig, samtidigt som vi endast använder hållbara fiskemetoder som nät och linfiske, så skulle det på sikt leda till fler arbetstillfällen och ökade förtjänster inom yrkesfisket samt en ökad fisketurism.
”Öresund är nu det mest populära fiskeområdet”
Öresund är i dag det enda havsområdet i Sverige där det finns ett starkt bestånd med torsk i alla storlekar och en blomstrande fisketurism. På bryggor och turbåtar samlas entusiaster i förhoppning om fiskelycka – och det nappar bra! Sportfiskarna rapporterar att Öresund nu är det mest populära fiskeområdet i Sverige och lockar turister från hela landet.
En vägledande reform
Nöjesfisket har lokala, direkta intäkter om ca 80 miljoner danska kronor årligen och det småskaliga fisket bidrar till att skapa levande kustsamhällen och nya arbetstillfällen. Vi menar att exemplet Öresund bör vara vägledande för en reform av Östersjöns fiskepolitik för att rädda den hotade östersjötorsken.