Intresset för bioplaster har vuxit starkt under senare år, inte minst som en följd av diskussionerna kring fossila plaster. De senare tillverkas från råolja medan bioplaster hämtar sin råvara från växtriket. Biobaserade plaster tär mindre på jordens resurser och bidrar till ett fossilfritt samhälle med mindre växthusgaser. Teoretiskt sett går det faktiskt att göra bioplast av alla typer av förnybar råvarubas. Träfibrer, alger, hönsfjädrar, avloppsvatten, grönsaksavfall och frityrolja är bara några exempel.
Första generationens råvarubas för bioplast omfattar kolhydratrika växter som sockerrör, sockerbetor, majs och andra jordbruksprodukter. Vissa oroar sig för att det används mark där man skulle kunna odla livsmedel i stället, men den totala odlingsbara ytan på jorden som används i dag är bara 0,016%. För att ersätta all fossil plast skulle 5% räcka.
Biobaserade plaster är en viktig kolfälla. Varje ton fossil polyeten som ersätts med ett biobaserat alternativ minskar CO2-avtrycket med 5 ton.
Andra generationen handlar om cellulosa och inte ätbara biprodukter från livsmedels- och foderväxter en tredje som är på gång kan komma att handla om alger, koldioxid och metan.
Över 330 miljoner ton fossila plaster tillverkas årligen, bioplaster ligger på runt 2 miljoner men ökar snabbt. 40% av all bioplast används i förpackningar. Resten används inom verkstadsindustri, biltillverkning, kläder, elektronik, leksaker mm. De flesta stora varumärkesägare ser fördelarna med bioplast och många använder dem redan.
Bioplaster är förnybara eller komposterbara
En missuppfattning är att alla bioplaster är nedbrytbara i naturen. Bioplaster är antingen mekaniskt återvinningsbara på samma sätt som fossila plaster, biologiskt nedbrytbara eller komposterbara, vilket i de flesta fall betyder industriell kompostering, men vissa material kan komposteras i hemkompost. I Sverige har vi ingen industriell kompostering, det är vanligare nere på kontinenten. Om en komposterbar plast hamnar i naturen bryts den ned biologiskt, men det tar mycket längre tid än i komposteringsprosess.
I Sverige har vi energiåtervinning i form av förbränning. Genom att använda förnybara plaster kan dessa, med sitt rika energiinnehåll, betraktas som biobränsle, i slutet av sin livscykel.