Låt oss ändra retoriken och blicka framåt. Det är dags att sluta prata om problemen och börja göra något åt dem istället. Vad kan vi göra i närtid för att få till en hållbar plastanvändning? Och hur kan vi få mer fisk än plast i haven år 2050?
Värdera plasten högre
Cirkulära ekonomins principer är ett återkommande inslag i hållbarhetssammanhang. Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som bygger på ett kretslopp snarare än en linjär process. Det handlar om att företag, organisationer och hela samhällen ska utforma produkter, tjänster och affärsmodeller som är hållbara. Hur får vi till detta inom plastområdet?
För det första måste produkter av plast användas längre, sen behöver de tas om hand för att primärt återanvändas och sekundärt återvinnas. Vi måste alltså börja värdera plasten högre. Eller som Åsa Stenmark, regeringens särskilda utredare och avfallsexpert från IVL Svenska Miljöinstitutet, uttrycker sig i regeringens utredning om hållbara plastmaterial: ”Vi behöver värdera plasten som guld”.
Insamling, sortering och spårbarhet
Plastproblematiken handlar i första hand om sättet som material används och hanteras på. Grunden för att få till en cirkulär ekonomi är att utveckla insamlingen och sorteringen av plast så materialet inte fortsätter att spridas globalt i vår natur och påverka vårt ekosystem. Alla, såväl organisationer som individer, som använder plast måste dra sitt strå till stacken.
Vi behöver utveckla våra system för att ta hand om plast som tjänat ut sitt syfte. Här är bland annat spårbarheten viktig. Det är dags att sluta importera plast utan information från billiga sidor på nätet, så att till exempel plast från elektronikskrot inte återvinns i leksaker.
Återvinning
Men cirkeln sluts inte förrän det är dags för återvinning. När plasten förhoppningsvis har återanvänts vill vi att den hamnar hos materialtillverkare och återvinnare för att tas om hand. För att återvunnet material ska bli användbart krävs en rad kvalitetssäkringar. Egenskaperna behöver nämligen förbli desamma som jungfruligt material och man måste säkerställa att inga farliga kemikalier finns i den återvunna plasten. Precis som för många andra områden, till exempel textil- och förpackningsområdet.
Standarder för global utveckling
Sverige är ett land som ligger i framkant inom cirkulär ekonomi och miljötänk, men vi behöver bli bättre på att paketera och sprida kunskap. Vi behöver omsätta forskning, innovation och utveckling i praktiska verktyg som organisationer kan tillämpa.
Standarder är verktyg som ökar möjligheterna att få ut nya produkter och lösningar på marknaden. Standarder underlättar att skapa tillförlitliga produkter som är såväl säkra, miljömässiga som hälsosamma att använda. Genom att använda sig av internationella standarder säkerställer man också att produkter och lösningar fungerar över hela världen.
Globala standarder för plaståtervinning
2018 etablerade Sverige, via SIS, ett ISO-arbete för att utveckla standarder för återvinning av plast. Det möjliggjordes tack vare stöd från Naturvårdsverket samt kunskap från engagerade experter från olika företag och organisationer. Hittills har vi rullat igång flera projekt. Vi har bland annat tydliggjort terminologi som underlättar kommunikation, identifierat utmaningar och börjat ta fram kvalitetsstandarder.
I och med detta skapar vi en infrastruktur för att föra ut forskning och innovation i världen och bidra till att snabba på omställningen mot en hållbar plastanvändning. Närmast siktar vi på att hålla nästa möte i Stockholm med alla dessa framstående internationella plastexperter. Jag ser fram emot att SIS och våra svenska experter tillsammans med dem fortsätter att påverka inriktningen på lösningar som behövs för att fisken ska kunna fortsätta simma i våra hav.