Moa Rasmussen
ordförande Svenska Cykelstäder
Foto: Ola Hedin
Sverige behöver snarast öka cyklingens andel av transporterna – inte bara för klimatet utan även som en förebyggande insats för folkhälsan. Nya potentialstudier visar att tiden då detta kunde avfärdas som en storstadsfråga definitivt är förbi.
Ett antal regioner runt om i landet har undersökt hur många som kan ta sig till jobb och skola med cykel – och resultatet är slående. Hälften av alla skåningar och en av tre hallänningar kan exempelvis ta sig till jobb och skola på under 30 minuter. Men – det saknas infrastruktur som gör cyklingen attraktiv.
Ofta upplevs cykelvägar som otrygga eller att de tar onödiga omvägar.
– Ofta upplevs cykelvägar, i den mån de ens finns, som otrygga eller att de tar onödiga omvägar. Hade de varit lika gena som bilvägarna hade fler tagit cykeln, säger Moa Rasmusson, ordförande i föreningen Svenska Cykelstäder, som utgörs av kommuner och regioner som målmedvetet arbetar för ökad cykling.
Barns cyklande har halverats
Särskilt alarmerande är att barn och unga fått mindre utrymme att ta sig fram på egen hand. Cyklingen har minskat bland barn och unga i Sverige. På 70-talet gick eller cyklade 90 % av barnen till skolan1 – idag är det endast omkring hälften som gör det2. Av 15-åringarna är det endast 13 % av pojkarna och 9 % av flickorna som uppnår de rekommenderade miniminivåerna av fysisk aktivitet på 60 minuter om dagen3.
Flera undersökningar visar att många barn vill cykla till skolan, men att föräldrarna ofta väljer att skjutsa dem med bil istället. Barns möjlighet att röra sig på egen hand har minskat drastiskt de senaste decennierna: på 1980-talet fick nästan alla barn från sju års ålder gå eller cykla själva till skola, lekplatser, affärer och andra miljöer – en siffra som har halverats idag2. Att låta sitt barn cykla själv eller att cykla tillsammans har många positiva effekter. Förutom motionen visar forskning att studieresultaten och välbefinnandet ökar4.
Cykelsatsningen har påbörjats
Enligt Svenska Cykelstäder behövs fler säkra cykelvägar till skolor och fritidsaktiviteter i hela landet. Nu cykelsatsar allt fler kommuner och regioner. Men en utmaning är att den nationella nivån ligger efter: i den nationella transportbudgeten läggs mindre än en procent på cykling. Och många skulle kunna cykla sträckor där det idag saknas säkra cykelvägar.
Det är en rättvisefråga, det måste investeras i infrastruktur i hela landet.
– I många orter på glesbygden känner man sig tvungen att ta bilen även om man bara ska några hundra meter då det saknas säkra cykel- och gångvägar. Det är en rättvisefråga, det måste investeras i infrastruktur i hela landet, avslutar Moa Rasmusson.
Referenser
- 1. Faskunger (2008) Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Statens folkhälsoinstitut rapport 2008:33
- 2. Trafikverket (2013) Barns skolvägar. TRV 2013:006
- 3. Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14
- 4. VTI (2017) Cykling bland barn och unga – en kunskapssammanställning