Jennie Nilsson
Landsbygdsminister
Foto: Regeringskansliet/Kristian Pohl
Som ny landsbygdsminister är det med full kraft som jag har påbörjat mitt uppdrag. Jag ansvarar, i mitt tycke, för ett av de absolut viktigaste politikområdena. Det handlar om dagens mat, framtidens livsmedel och produktion, jobbskapande och välfärd över hela landet och en konkurrenskraftig livsmedelskedja.
Livsmedel som strategi?
Det finns en stor samsyn i riktningen för en svensk livsmedelsproduktion. Något som grundlades i Riksdagen genom livsmedelsstrategin. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Detta är en målsättning och vision som är fastlagd till 2030.
Landsbygdsfrågorna ligger mig varmt om hjärtat. I Sverige har vi fantastiska naturgivna förutsättningar, god tillgång till rent vatten, bra jordar, vilt och bär i skogen. Det finns en enorm kunskap, engagemang och kompetens hos alla som jobbar inom svensk livsmedelsproduktion. För mig är det viktigt att belysa den nytta och det värde som alla som jobbar inom livsmedelskedjan bidrar med.
Stärkt konkurrenskraft
Livsmedelsstrategin handlar för mig om att placera livsmedelssektorn och maten i fokus – hur den produceras och vad den har för roll. Om man ser till hela livsmedelskedjan: jordbruk, livsmedelsproducenter, dagligvaruhandel, hotell och restaurang så sysselsätter den närmare 370 000 personer. Från jord till bord, över hela landet.
Min ambition är att lyfta upp det svenska matundret och göra det synligt, både i Sverige och utomlands och få fler i arbete genom att stärka den svenska konkurrenskraften. Det är därför dags att intensifiera arbetet med livsmedelsstrategin. Jag ser flera områden som är viktiga för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna ta ytterligare steg.
Innovativa livsmedel
Livsmedelssektorn har potential att vara nästa stora arena för innovativ tillväxt. Här finns en stark position kring klimatsmart och cirkulär livsmedelsproduktion, samt att utveckla nya hållbara livsmedel. Innovation är också en nyckel till att säkra konkurrenskraft och tillväxt i livsmedelsexporten.
Brist på rätt kompetens utgör idag ett hinder för att företagen ska växa, därför är en viktig åtgärd att se till att företagen har tillgång till personer med rätt kompetens.
Detta regelverk är komplext, därför måste de regler och villkor anpassas till företagens villkor och verklighet
Enklare regler och företagande skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Företag i livsmedelsbranschen berörs av ett stort antal regler som i stor grad styrs inom EU. Detta regelverk är komplext, därför måste de regler och villkor som finns utformas så att de anpassas till företagens villkor och verklighet. Digitalisering är också en viktig del i förenklingsarbetet, det bidrar till att enklare kunna driva och utveckla sitt företag, oavsett var i Sverige företaget har sin bas.
Så blir industrin attraktiv
Sverige är en liten marknad och vi behöver bli duktigare på export. Livsmedelsindustrins exportben behöver bli tyngre och för att skapa förutsättningar för en ökad konkurrenskraft. Livsmedel är en av få varugrenar där den svenska exporten ökat under senare år, exportvärdet uppgår idag till drygt 50 miljarder kronor. Exporten kan vara loket som drar svensk livsmedelsproduktion och på det viset öka produktionsvolymen. För att livsmedelsindustrin ska vara relevant och attraktiv för framtida generationer att verka och bedriva företag i har vi ett stort gemensamt arbete att göra. Hur inkluderar vi unga i en spännande framtidsbransch som livsmedelsindustrin?
Jag ser en ljus framtid för livsmedelssektorn, den har alla möjligheter att bidra till en bättre framtid. Både vad gäller jobbskapande och välfärd men även för en hälsosammare framtid inte minst genom forskning och innovation. Att lyfta det svenska matundret kommer att gynna oss alla; från jord till bord, över hela landet.